Paus

Vi ställde in alla planer med att bege oss tillbaka mot någon sorts civilisation igår och stannade kvar här ute på gården. Varför? Varför inte. Vi säger inte mycket, vi gör inte mycket, vi behöver inte mycket.

Minns ni “Kvalitetstid”? Tiden här då vi pratade med varandra bland på just det inlägget bland kommentarerna. Vi gjorde oss redo med en kopp kaffe. Ibland berättade vi bara om dagen, ibland om tankar, ibland om lycka och ibland om sorg. Många av er skrev anonymt, bara för att för första gången få det sagt, andra blev vänner. Jag tänker att det är ett absolut måste att få tillbaka. I morgon kör vi igen. Som jag saknat det. Er.

IMG_1022.jpg